Vintergatans stjärnor kan nu ses om natten i hela Sverige. Nu när mörkret återvänder efter sommaren kan nattens mäktigaste syn, Vintergatsbandet, upplevas från södra Sverige mellan 13 och 27 augusti. I september får hela landet en chans till, bland annat när Astronomins dag och natt firas den 23 september.
Vår sol är en av de flera hundra miljarder stjärnor som tillsammans utgör galaxen Vintergatan. Under mörka nätter när månen inte lyser kommer stjärnhimlen och också Vintergatsbandet till sin rätt.
Eftersom stjärnorna i Vintergatan är fördelade i en stor skiva och vi sitter inuti den så betyder det att när vi tittar ut ser det ut som ett band med ljus på himlen.
Vintergatsbandets allra ljusaste delar är lättast att få syn på under månfria nätter under sensommar och höst. I år är de bästa tiderna mellan 13 och 27 augusti (kl 21-23) i södra Sverige. Fram till den 15 augusti bjuder mörka platser även på meteorregnet perseiderna (läs mer hos Populär Astronomi). Senare syns Vintergatan som allra bäst från södra och mellersta Sverige 10-25 september (kl 20-22) och i hela landet 10-25 oktober (kl 19-20).
Under vinternätterna ligger galaxens mittplan inte lika högt på himlen. För forna tiders människor påminde den om en lysande väg på himlen, därav namnet Vintergatan.
Vintergatan är tema för årets Astronomins dag och natt, som firas den 23 september. Galaxen uppmärksammas då på många evenemang runt om i landet. Bland annat visas fotografier av Vintergatan och dess stjärnor i utställningen Upptäck universum.
Vid flera svenska universitet forskas om vår galax Vintergatan, om dess stjärnor, och om vad andra galaxer har att berätta om Vintergatans historia.
Sofia Feltzing, professor i astronomi vid Lunds universitet, är en av de astronomer i Sverige som forskar om Vintergatan.
– Astronomer håller nu på att få en helt ny bild av hur Vintergatan bildats under många miljarder år, mycket tack vare nya instrument, som till exempel rymdteleskopet Gaia. Nu är en bra tid att ta sig ut till en mörk plats och själv förundras över vår hemgalax, säger hon.
Mer om Vintergatan och hur den kan ses
Vintergatan är en relativt stor spiralgalax. Den är ungefär 100 000 ljusår tvärsöver och omkring 600 ljusår tjock. Galaxens massa uppgår till mellan 600 och 750 miljarder gånger solens massa. Allt detta är inbäddat i en mycket stor halo (sfär) som består av osynlig, mörk materia, vars massa är ungefär tio gånger högre.
I Vintergatans mitt, 26 000 ljusår från jorden, ligger galaxens centrala supertungt svart hål. Dess massa är lika mycket som fyra miljoner solar.
Om några miljarder år väntas Vintergatan smälta samman med dess närmaste stora granne, Andromedagalaxen, som för närvarande ligger 2,5 miljoner ljusår bort.
Vintergatsbandet syns bara från mörka platser. De flesta svenska städer är allt för ljusa för att Vintergatan ska kunna ses. De ljusaste delar av Vintergatan som är väl synliga från Sverige ligger i stjärnbilderna Svanen och Örnen. Från sydligare breddgrader syns Vintergatans ljusa centrala delar (stjärnbilden Skytten) bäst under sommaren.
Läs mer om Vintergatan på astronominsdag.se. Hos Wallenbergstiftelsen finns mer om Sofia Feltzing och forskning om Vintergatan, bland annat kortfilmen Hur uppstod Vintergatan?.
Mer om Astronomins dag och natt
Astronomins dag och natt har sedan starten 2012 utvecklats till en landsomfattande festival med syfte att sprida det fantastiska med astronomi till alla. Evenemang planeras på fler än 40 orter från Kiruna i norr till Malmö i söder. Huvudsponsor för Astronomins dag och natt 2017 är Crimson. Den nya utställningen Upptäck universum med bland annat fotografier av Vintergatsbandet visas i hela landet i samband med Astronomins dag och natt.
Kontakter:
Robert Cumming, pressansvarig för Astronomins dag och natt, 070-49 33 114 eller 031-772 5500, robert@astronominsdag.se.
Tuvalie Mellin, koordinator för Astronomins dag och natt 2017, 0736-958936, tuvalie@astronominsdag.se
Jesper Sollerman, ordförande, Svenska Astronomiska Sällskapet, tel. 08-5537 8554, jesper@astro.su.se